Fy f-n för fuskare!!!!!

Känner att det är dags att skriva lite här igen. Det går ju ett tag mellan gångerna. Det beror på att det inte händer så värst mycket i mitt liv just nu förutom tentaplugg känns det som. Betty löper & är väldans trist att promenera med nu. Hon som brukar gå lös kan stanna & lukta på kissfläckar i en evighet. Jag skulle kunna gå en runda medans hon luktar typ. Det blir koppel på så att man kommer någon vart. Dessutom har det varit skitväder med blåst & snö. Jag hatar när det blåser! Jag kan stå ut med mycket, men inte kall blåst.

Tentan i torsdags var SKIT! Rent utsagt J-LA SKIT! Usch! & dessutom så fick jag höra att en person som skrev tentan på ett annat ställe hade plockat upp miniräknare & använt, trots att vi inte fick ha några hjälpmedel! Fy f-n för fusk! Det känns inte kul om h*n klarar tentan & jag kör. Men att jag kör är ju i och för sig mitt eget fel, men ändå. VAd som är mitt dilemma nu är: Ska man berätta det man vet för läraren eller hålla käften. Usch, det känns inte bra att tiga men jag var ju inte på plats & såg det med egna ögon. Det känns ju inte så kul att vara en skvallerbytta heller. Eller är man det en sån här gång? Inte bara det. En annan person behöver inte skriva tentan utan får inlämningsuppgifter istället, och det är de rekommenderade övningsuppgifterna som jag gjort nästan alla av. Fy f-n! Jag kan oxå lämna in dem skriftligt & få godkänt på kursen, så det så! Denna person har dessutom lånat anteckningar & uträkningar av den andre fuskaren, bara att skriva av. Det är så man smäller av! Usch! Ge mig ett råd! Ska jag "skvallra" eller låta dessa fuskare själva kämpa mot sitt samvete? (om de har nå't) Det känns ju lite trist att blivande lärare har så låg moral. Jag vill inte ha en sådan lärare till min dotter! I torsdags var jag så upprörd att jag inte kunde skriva ner något här, men nu har jag lugnat mig lite. På måndag ska jag till skolan & då har jag tillfälle att tala med läraren för kursen om jag bestämmer mig för att göra det. Dessutom kan jag ta beslutet med två medsystrar.

Det som hänt idag är att jag fyller år. I födelsedagspresent har jag fått en digitalkamera så nu ska det bli lite bilder till det som händer i mitt liv...
/Anna

PS Skriv gärna en kommentar på hur DU skulle gjort i en situation som denna. Betänk att dessa "fuskare" är två personer som jag känner hyfsat väl. Dock inte sagt att jag behöver ha med dem att göra i framtiden.DS



plugg & åter plugg

Här går allt i studieflitens tecken...
Jag pluggar & pluggar & ändå så verkar det inte som om jag kan pricka av några uppgifter i listan... suck. Jo lite framåt går det men det går väldans sakta. Tänk, om ett år är jag klar. Det känns lite konstigt att tänka på. Nu vet jag ju vad som gäller men sen måste jag ju söka jobb med all den ovisshet det medför. Fast eftersom jag är en optimist så är jag rätt så säker på att jag klarar mig fint då. Det är bara det att jag trivs bra med att plugga, det är det ekonomiska som är skittrist när man är student.

Nu är Martin i Stockholm & jobbar så vi tjejer får klara oss själva, och det fixar vi bra tycker jag. Det blir lite trixande när jag ska iväg & plugga som idag tex. Först upp & gör iordning mig & snabbt ut med Betty. Sedan väcka Indra & få på henne kläder & iväg till dagis. Som tur är så kom Birgitta & tog ut Betty & tog med henne hem till sig vid tiotiden för att gå tillbaka med henne vid tre. Det verkar ha funkat jättebra. Tack så mycket för hjälpen!

Jag har gått & väntat ett tag nu på att Booparn ska börja löpa & idag så såg jag en liten fläck på golvet & mkt riktigt nu har vi en blodhund i huset. Hon löper ju inte med 6-månaders intervall, den här gången gick det 9 månader! Men hon har varit hemskt nosig på promenaderna ett tag nu så det var ju inte oväntat. Så förutaom allt slask som dras in så blir det blodfläckar oxå att städa upp. Förra löpet tyckte jag att hon inte skötte städningen så bra, vi får se hur det går den här gången...

/Anna

lääänge sedan...

Jag har tagit lite semester från skrivandet i julhelgen, men nu är jag tillbaks igen.

Julafton firades i Hudik medsläkten. Indra fick ooootroligt många julklappar. Tack så mycket för dem, hon pratar fortfarande om sin stora jultomte som kom med paket. På juldagen satt hon och lekte med telefonen hemma hos ma & pa: "Hej tomten, äre stora jultomten? äre dä? Ska ru åka & handla stora paket?"   Hur gulligt som helst. Hon började precis veckan innan jul lära sig säga r riktigt så hon rullade ordentligt på r:en.

Nyåret skålade vi in med Micke & Sandra. Tjejerna lekte hela kvällen och vi fyrade av några (10) raketer innan de gick & la sig. Martin & Micke gick ut & jag & Sandra stannade inne med barnen. Indra kommenterade ordentligt varje raket med orden "Vilken smäll!" Det låter kanske inte så skoj så här i efterhand men när hon säger det med samma entusiasm 10ggr så blir man lätt full i skratt. Klockan kvart i fyra kom jag isäng. Huvaligen va trött jag var på nyårsdagen... Betty var hemma hos mamma & pappa på nyårsafton vilket var lugnast för henne. Hon bryr sig inte ett jota om att det smäller runt omkring, men hon har en förmåga att alltid ta barnens leksaker så det hade blivit för hård press på henne att vara hos en icke-hund-ägar-familj.  Plus att det blivit ett himla sjå för Martin & mig att hålla koll på henne. Hemma är vi ju vana & bryr oss ärligt talat inte så mycket om hon snor Indras saker & bär omkring på. Indra blir ju lite upprörd förståss, men hon måste ju lära sig att dela med sig... *s*

Vad mer har hänt??? Martin & jag har ägnat tre kvällar att titta igenom Sagan om ringen på dvd den förlängda verisionen. Jag var upp & spelade volleyboll med tjejerna en kväll i mellandagarna. Snacka om träningsvärk, det var ju ett år se'n sist. Blånaglar fick jag oxå på båda stortårna ajajaj. Men herrejösses vad kul det var.  Jag tog äntligen mig i kragen & tog med Indra till granntjejerna Agnes & Malin så de fick leka lite. Agnes är ju 03:a som Indra. På sommaren har de träffats lite mer men det har inte blivit av en enda gång i höst.

Nyårslöfte: Näää det blev inget iår heller. Det skule vara att bli lite flitigare att skriva i bloggen då men det får vi se...
/Anna